Stödd på en käpp den gamle bonden står

Grått är hans skägg och grånat är hans hår

Han orkar ej som fordom harva, så

Och undrar nu hur det ska kunna gå

Det rives och slites i trådar

Som generationer har spänt

Nu bortrationaliseras gårdar

Där samhörigheter man känt

Jag vill se bygden blomstra upp igen

Och jorden brukas utav unga män

Jag vill se nya släkten på vår gård

Som dessa tegar tager i sin vård

Men nu läser de upp paragrafer

Som fattas av några få

Ditt jordbruk är mycke för litet

Det kan du ej leva på

Ett hårt och strävsamt liv det varit här

Men torvan är mig så oändligt kär

Här finns det plats för stora och små

Och många högtidsstunder blir det då

Här är man omgiven av livet

Med spirande grönska och blom

Jag tackar för tider som varit

En underbar helgedom

Köjasundet. Foto: Edith Stattin

Butjärn. Foto: Edith Stattin