Jag stod en dag på hemmets tun

Ty husen borta är

Men sockeln kring stugan

Låg där grå men full av bär

Ty smultron växte omkring den

Och bjöd till festlig rätt

Avlägset fjärran hördes än

”tag för er barn och ät”!

Det kändes som jag liten var

Och mor själv plockat bär

Vi barnen jämte mor och far

Nu satt i gräset här

De är nu borta båda två

Men täppan den är kvar

Där växer nypon, äpplen än

Som förr i barndomens dar

Och invid sockeln grå och ful

Där slår det blommor opp

En del är blå och en del är gul

En del är bara knopp

Och rönnarna de vajar där

Av stora klasar full

 Och röda bliva deras bär

När löven bliva guld.

Do som i världen irrar omkring

Och inte har nån ro

Låt en daga av semestern bli

En stund vid hemmets bro.

SÅ lever du ett år igen

På minnen som där fanns

Och för din inre syn du ser

Dina kära i all sin glans.

Butjärnsberget. Foto: Edith Stattin

Kyrkan och vallens skola. Foto: Edith Stattin