Här är min hembygd en vrå ibland bergen

Härlig och vacker i vårkvällens frid

Skogen omkring oss, jag sjöarna bergen

Ger dalen fägring i sommarens tid

Då hör vi fåglar i trädkronor spela

Sånger om våren om nytt liv och hopp

Snötäcket smälter och vårbäcken skvalar

Då i vår hembygds vackraste dalar.

Vi som här bygga och bo vi har lärt att

Fädernas gärning var omänskligt stor

Alla de tegar som här vi fått plöja

Det är ett arv efter far och från mor

Aldrig hörde vi fäderna klagade

När de här vandrade år efter år

Stubbar och stenar de röjde och bröto

Nöjd och belåten framtidstro knöto

Vördade kära som förut här vandrat

Brutit de tegar som nu ger oss bröd

Trygg de vid kyrkogårdsmuren har hamnat

Vila i ro från arbet´och nöd.

Här har i månghundra år de hört sånger

Spelad av fåglarnas mångfald skyn

Än porlar bäcken som fordom den gången

Vårsolens sken strör sitt guld över byn.

Min hembygds fägring kan aldrig förblekna

Varthän i världen jag ställer min färd

Åkrarnas grönska, jag bergen och skogen

Vackraste minne från hembygdens värld.

Fägringen stor jag finner om våren

När den är smyckad i blom likt en brud.

Underbar är min hembygd om vintern

När den kläder sig i ren snövit skrud.

Bålsjö. Foto: Edith Stattin

Bötnäs. Foto: Edith Stattin