Vi behöver varann i livets alla skiften

I sprudlande glädje och bitter sorg

Vi behöver varann från vaggan och till griften

Vi behöver en hand när första steget tages

Och när man är Stor och ut i världen drager

Dö behöver vi kärlek till att ge varann

En medmänsklighet som aldrig mätas kan

Vi behöver varan när livets afton skymmer

Och vi står beredd att över gränsen gå

Vi behöver en vän som lättar vårt bekymmer

Och lyfter de bördor som då ligger på

Vi behöver all kärlek som går att uppbringa

Under vår levande aftons sista timmar

 Vi behöver förståelse och tröst ibland

Och så till sist en öppen fadersarm.

Vid Saltsjön. Foto: Edith Stattin