Längst inne i Strinnefjärden låg Fjärdviks sågverk, anlagt 1889. Ägarna hette Fjärdviks Ångsågs AB som ägde bestånd till 1900 då sågen såldes till Norafjerdens Nya Sågverksbolag. 1907 köptes verket av nybildade Locknö Nya AB, men de konkursade redan 1910 och resterna köptes av  Abr. Hellström, ägare av bl.a. sågverket i Prästmon och det som sedermera skulle bli Torsviks AB. Verket drevs sedan 1915 av Fjärdviks Ångsåg - Hellström & Co, som 1919 ombildades till Fjärdviks Aktiebolag.

Den stora krisen för sågverksbolag 1921 drabbade även Hellström, och han blev därför tvungen att sälja Fjärdvik. Köpare blev Ulrik Holm från Strömsund som tillsatte August Näslund som disponent. När Holm avled 1924 köptes rörelsen av Näslund som drev den under bolagsnamnet Fjärdviks Ångsågs AB, till 1939 då driften lades ned. De sista åren hade Näslund bedrivit legosågning för Björkå AB.

De som arbetade vid sågverk och tegelbruk var folk från främst Strinne, Lockne  och Fjärdvik, men även så pass långaväga som från Ullånger.

/Bengt Westin

Bildern är från ca 1935, i den övre raden fr v: okänd, okänd, Nisse Altin, Joel Dahlblom, okänd, okänd. Andra raden: Okänd, Artur Westin, Sigurd Melin, okänd, okänd, Gunnar Nordin, Elof Westin. Tredje raden: Okänd, Oskar Melin, okänd, Evald Ullberg, Henning Westin, Manfred Uhlin, okänd, okänd, okänd, okänd, okänd, okänd, Algot Ullberg. Nedre raden: Ernst Strindlund, Artur Löfblad, okänd, Nordin,  okänd, Rune Melin.

 

Gunnar Björklund, okänd, okänd, okänd, Henning Westin, Olle Björklund, okänd, Nils Westin, Elof Westin.

 

Längst upp t v 6 st okända. Övre raden fr v: Okänd, Lennart Westin, Evald Ullberg, Carl Norlén, Gunnar Björklund, Sixten Sundin, Oskar Melin, okänd, okänd, Gustaf Gerdin, Artur Westin, Okänd. Andra raden: Gunnar Gerdin, Olle Björklund, okänd, okänd, okänd, okänd, okänd, okänd, Gerhard Pierou, ? Purravaara, Näslund, Henry Näslund, okänd, Manfred Uhlin, okänd. Tredje raden: Torsten Viksten, Okänd, Okänd, Tage Melin, okänd, okänd, okänd, Nils Westin, Joel Dahlblom, okänd, Olle Björklund, Sigurd Melin, okänd, Alfons Björklund, okänd, okänd, Algot Ullberg, okänd, okänd. Fjärde raden: okänd, Ernst Strindlund, Sigurd Gerdin, okänd, John Gerdin, Gunnar Nordin, August Näslund (disponent), Jonas Gerdin, okänd, okänd, okänd. Femte raden: Okänd, okänd, Elof Westin, Henning Westin, okänd, okänd, okänd, okänd, okänd, okänd, Altin, Artur Melin, Elmer Viberg. Längst fram: okänd, okänd, Artur Löfblad.

 

Gunnar ”Gucke” Nordin, Helmer Wikner, Henning Westin och Elof Westin. Gunnar Nordin var brädgårdsfaktor och bodde alldeles intill sågen med hustrun Turinne. Helmer Wikner var kyrkogårdsvaktmästare och byggde också ett hus mitt i byn där han startade café. Henning Westin var min far och började efter Fjärdviks nedläggning på sågen i Marieberg och Elof blev 1950 skolvaktmästare tillsammans med hustrun Berta.

 

Under andra världskriget blev alla kommuner ålagda att skaffa ved, framför allt till storstäderna. Arbetet utfördes som ett slags beredskapsarbete, och i Bjärtrå blev den nedlagda brädgårdskajen en av utlasningsplatserna. Här lastades pråmar med meterved, och det var tusentals meter som fann vägen ned till frysande stockholmare (men det har dom glömt nu).

 

 

PPå bild 5-7 ser man fem pråmar som lastar, fr v HERRÄNG 5, TB 386, OAXEN 36 samt OAXEN 38, Mellan pråmarna ligger den lilla bogserbåten STRÖM från Köja. På bild 1 ser man i bakgrunden Sundsta och Strinne med kyrkan. På bild 2 kan man skymta det gamla ålderdomshemmet, senare Nordtrafo, och Jonas Erikssons hemman, senare barnbarnet P G Lockners. På bild 3 syns Vittjehällan t v med Ullbergs, bröderna Simon och Harry Nordin samt ”Börden”, dvs Strinnepavilj-ongen, en danspaviljong ägd av Byggnadsföreningen U.p.a

Sedan sågverket rivits anlade Näslund 1947 ett tegelbruk på platsen, då det visat sig att leran på Fjärdvikssidan lämp­ade sig för just tegel­tillverkning. Ledningen för tegelbruket övertogs på 1950-talet av Bengt Näslund, men han sålde efter några år till Mälardalens Tegelbruksaktiebolag. Sedan leran tagit slut på Fjärdvikssidan öppnades en lertäkt på Strinne­sidan, men antagligen var inte leran där lika bra, varför Mälardalen lade ned tillverkningen. De sista åren på 1960-talet drevs bruket av Bjärtrå kommun med Calle Norlén som v.d. Exakt när bruket avvecklades och byggnaderna revs vet jag inte, men det torde ha varit i slutet av 1960-talet.

 

I brä´går´n

 

Smopojka som bôr´de i brä´går´n

hadd´ent roÏit

-Hämt rompdrage å ögonmåtte däri smeja

 

Smeta in pillinocken mä konsistensfette

jävlas å vara lilig´en

 

Bära plank´ern te´ss man kôrke

Rädd för faktorn

Hä tå kepsen då disponenten komme´

 

-Vi kÏûnse om vem som ska gå

Rite strecka på n´klant mä en kÏûns

på ene strecke´

Hålle för å kryssa

 

Han som fick kÏûnsen fick gå