F.d snickaren Erik Persson från Kramfors har skrivit en sång som handlar om ett förfärligt drama som utspelade sig i Gålån när seklet var ungt.

Det hände uti Bjärtrå år 1905 / en mycket sorglig händelse uti ett torparhem. Där bodde uti Gålån en hustru, barn och far / och till sin gäst han hade en bror som sjuklig var.

Och mannens namn var Sjölund, en mycket hygglig karl, / så sades det ju allmänt att denna mannen var. / Men att man sig misstagit, fick man nu snart inse, / då han begick en en gärning som var så hemsk, o ve.

Det var en härlig afton, då hustrun ute var / och Sjölunds barn och broder de inne somnat har. / Då tager han en yxa och dessa dråpslag ger, /så går han ut till hustrun och henne hugger ner.

Sedan dödar han sin boskap och tager så sitt liv. / Till denna hemska gärning ej någon vet motiv. / Han länge hade grubblat, varöver ingen vet. / Det är och blir för alla en svårlöst hemlighet.

I trenne dagar efter på platsen låg de kvar, / som av en händelse till gården kom en karl. /Han finner dörren sluten, men han inträda vill. / Då börjar han att ana, att ej rätt stod till.

Han går till ladugården, vad tror ni att där han se. / Han finner mannens hustru, som sönderslagen är. / Hon ligger där på golvet av blodet färgad röd / och även kreaturen han finner alla död.

Då springer han från stället att folket kalla på, / men ingen vågar ännu till boningshuset gå. / De sänder bud till länsman och han anländer snart, / de träder in i stugan och detta sker med fart.

Den syn de nu fick skåda ej lätt beskrivas kan, / där ligger enda barnet också en åldrig man / med sönderslaget huvud och inhöljd i sitt blod, / som uti hela rummet flutit som en flod.

De Sjölund sedan finner på gården i en brunn, / han skurit av sig halsen och så i samma stund / han fallit ner i källan där han kämpat ut, / sen han på dessa människor gjort ett sorgligt slut.

Det sades uti nejden sen gärningen var gjord, / att mannen hade före begått två hemska mord. / Länsmannen där på platsen, om dem han haft förhör, / men ej bevis han funnit som säker gör.

Hur det än förhåller sig med denna mörka punkt, / nog var det ändå något som gjorde livet tungt. / Och därför goda vänner jag er förmana vill, / var ärlig mot er nästa, det råder jag er till.

Då slipper ni att plågas av svåra samvetskval. / Då kan ni sorgefritt leva i denna jämmerdal. / Var sann och redbar, ärlig, förlåt, fördrag och lid. / Då kan ni sorgfritt leva, då kan ni dö i frid.