Dörren är av den typiska stilen man möter i äldre ångermanländsk byggnadstradition med inåtgående spegeldörr (denna är en kopia). Pilastrar bär upp graciösa festonger i grönt, och ljusinsläppen är fantasifullt utformade. Lampetterna och broräcket är senare tillägg.

Här ser man den bastanta gaveln med nästan obefintligt takutsprång som är så typisk för en ångermanländsk korsbyggnad. Det lilla lunettfönstret under taknocken var ett omtyckt motiv under 1800-talet. Den liggande brunmålade panelen som täcker grundplintarna är ett senare tillägg.

Köket, eller storstugan som det förr kallades. Här åt, sov och arbetade man. Ofta var storstugan det enda rum som hölls varmt under vintern.

Den stora skåpsängen i hörnet gav värme och skydd mot nattens kyla, där husfolket sov under fälltäcket i nederslafen, och barnen på "gällen" ovanpå. Samtidigt var skåpsängen en praktisk förvaringsmöbel.

Interiör från kammaren, i dörröppningen skymtar salen.

Kammaren sett från andra hållet.

Interiör från salen

Salen.