Bjärtrå gamla kyrka byggdes troligtvis under 1200-talet av natursten från bergstrakten ovanför byn. Murarna var skalmurar med en tjocklek på 1,2 meter. Kyrkans mått var 7,5 X 15 meter. Den byggdes om och till ett antal gånger, under 1400-talet byggdes vapenhus och sakristia, då valvslog man troligtvis också taket. Valvet bars upp av åttkantiga pelare i hörnen och en på vardera långsidan.1563 fick kyrkan nya glasfönster. Under 1700-talet fick kyrkan en ny inredning i rött, blått och grönt på predikstol, altaruppsats och bänkar. Då fick den också en ny klocka, en mindre i stället för den Gustav Vasa tog i klockskatt 1533. En bättre klockstapel uppfördes av klockstapelbyggmänstaren Anders Kjellberg från Jämtland. Utanför kyrkan var kyrkogården, omgärdad av en bogårdsmur med sadeltak, och i södra sidan av denna en stigport som finns kvar än i dag. På vallen, väster om stigporten, stod klockstapeln med sju spiror i topp med var sin vindflöjel. På kyrkans ryggås var även tre flöjlar, en på var ända och en på mittten.

På 1840-talet tyckte man att medeltidskyrkan var för liten för den ökande församlingen, samt att läget var riskabelt i händelse av eldfara i byn, och efter en sockenstämma beslutades att man skulle bygga en ny kyrka. Först hade man tänkt använda den gamla kyrkan som byggnadsmaterial till nybygget, men förslaget föll eftersom medeltidskyrkans väggar bestod av otuktad "bullersten". Av någon, för oss efterkommande, obegriplig anledning bestämde man sig ändå för att jämna det anrika medeltidstemplet med marken innan den nya kyrkan ens var färdigbyggd. Detta var lättare sagt än gjort eftersom väggarna var mycket starkt byggda. Man gav upp då man kommit till halva fönstren. Innan Bjärtrå hembygdsförening restaurerade ruinen 1925 såg den mest ut som en stor jordhög. Kyrkoruinen är relativt hårt restaurerad, muren är delvis återuppbyggd. Hade den restaurerats i dag hade man garanterat gått mer varsamt till väga och inte lagt till något.

En detalj från Bjärtrå medeltidskyrka finns fortfarande bevarad och används regelbundet, det är kyrkans storklocka som för hundra år sedan också var storklocka i Nässom, den kallar nu till gudstjänst i nya kyrkan. Den gjöts 1506 till jungfru Marie ära, därav kan vi på goda grunder anta att den gamla kyrkan också var helgad åt jungfru Maria.

Sammanställt av Maria Tjärnström

Källor:

Bjärtrå socken, saga och sanning. Anteckningar av Per Edholm, sammanställda av O Häggström 1952

Tidningsartikel av hembygdsforskaren Johan Boija